Amparo Serrano Espinosa, känd som Amparín, var en mexikansk designer som blev berömd för bland annat sina kreativa och fantasifulla tolkningar av Jungfrun av Guadelupe. Under sitt varumärke ™️Distroller lanserade hon färggranna fantasifigurer som fanns på praktiskt taget alla mexikanska skolelevers ryggsäckar och häften.
Den nordiskt blonda och långa Amparín kom från en priviligierad bakgrund. Som ung gifte hon sig med en amerikansk filmproducent och tillbringade några år i Kalifornien, där hon ägnade sig åt porslinsmålning. Där såddes fröet till framgången. Äktenskapet var kort, varefter hon återvände till Mexiko, där hennes karriär tog fart.
Inte nog med att Amparín var både idérik och begåvad, hon hade även sinne för affärer och byggde under ett decennium upp ett veritabelt imperium, som sträckte sig ända till Europa. Ibland blev hon föremål för skämt i medierna för sin överklassattityd. Hon skapade till exempel en blond docka som döptes till Very Nice, men tyckte att hon som mexikan kanske också borde lansera en mörkhyad docka, och den fick heta Mole, efter den berömda mörkbruna såsen från delstaten Puebla.
Sitt hem hade hon i Mexico City, en stor villa som närmast kunde beskrivas som ett mellanting mellan ett museum och ett nöjesfält, ”ett galet hus”, som hennes dotter Minnie helt kort beskrev det. Vardagsrummet var högt i tak, hela sju meter, och väggarna pryddes av Amparíns målningar och dockor. Där fanns även en stor rutschbana och en brandstolpe, och det märkligaste av allt – en gigantisk fåtölj vars rygg var fästad på en skena på väggen, så man kunde åka upp och ner i den genom att använda en fjärrkontroll. ”Jag älskar att flyga och ge fantasin fritt spelrum”, brukade hon säga.
För några veckor sedan satte sig Amparín i sin fåtölj och åkte uppåt sex meter för att som vanligt meditera en stund. Denna gång somnade hon tyvärr och föll av fåtöljen och landade på golvet med en smäll, varpå hon hamnade i koma. Hennes dotter Minnie, som råkade vara på besök, ringde genast en ambulans. Tre dagar senare avled Amparín på sjukhuset, endast femtiosju år gammal.
Jag läste om händelsen på nätet en eftermiddag och ringde genast oroad till mamma i Finland. Hon har nämligen en fåtölj i teverummet, vars sittkudde har en elektrisk uppresningsfunktion. ”Men kära vän, är du alldeles virrig, hur skulle jag kunna åka ända upp till taket? Kudden kan ju bara höjas en aning …”
Comentarios